Kaivoksela-seura ry.

Gruvsta och gruvornas historia – sammandrag på svenska

Gruvsta är Vandas äldsta förort, där man fortfarande kan se den ursprungliga planen från 60-talet. Den gamla delen av Gruvsta har klassificerats som värdefull ur visuellt urbant perspektiv. Regionplanen gjordes av arkitekt Olli Kivinen och alla byggnader är ritade av Aarne Ehojoki. Gruvsta har expanderat söderut sedan början av 2000-talet.

Gruvsta bostadsområde har fått sitt namn av järngruvorna belägna i västra ändan av området. Gruvorna går under namnet Sillböle eller Gruvsta gruvor och där bröt man 35 000 ton järnmalm under åren 1744-1866.

Gruvverksamhetens historia

Fynden av järnmalm gjordes av kronans bergmästare Magnus Linder (f. 1709). Till bergmästarens uppgifter hörde ansvar för hela Finlands gruvverksamhet och fynden i Sillböle var synnerligen lovande. Det krigförande Sverige var i stort behov av järn. Sillböle gruvors guldålder inföll på 1830- och 1840-talet och under autonomins tidevarv ökade behovet av järn.Under 1833 bröt man ur dessa gruvor omkring hälften av all järnmalm producerad i Finland – under rekordåret 1839 forslade man 900 ton järnmalm ur Sillböle gruvor.

Under den första tiden av gruvdriften upphettade man bergväggen med eldar, efter vilket man krossade de heta stenpartierna med iskallt vatten. I gruvorna fanns det konstruktioner av trä, lyftanordningar, svänghjul och block – hästarna utgjorde dragkraften. Kring gruvorna fanns lagerbyggnader och baracker för arbetarna, av vilka det ej längre finns några spår. Då gruvdriften pågick pumpade man gruvorna tomma på vatten, idag är vattnet fortfarande synnerligen rikt på järn. En del av gruvorna står i kontakt med varandra genom underjordiska gångar. Den djupaste gruvan, Bergmästaren, har ett djup på 51 m. De överloppsstenar som uppstod som en biprodukt samlade man i högar, som fortfarande syns i yttersta kanten av gruvorna.

Tekniken att göra malmfynd och att bryta malm utvecklades och man började få malm av högre kvalitet annenstansifrån. Av denna orsak ersatte importerad järnmalm småningom den inhemska och gruvdriften i Sillböle upphörde 1866 innan malmfynden sinat.

Intill gruvorna ligger Grufva gård på vars områden man byggde förorten Gruvsta. Gården var på sin tid en del av gruvverksamheten. Gårdens huvudbyggnad förstördes i en eldsvåda. Gruvområdets nuvarande ägare, familjen Juslin, har haft gården sedan 1884. Familjen Juslin skötte gruvområdet, som under 30 år var uthyrt till Vanda stad från 1970-talet till 2000-talet. År 1975 byggde man stadiga staket av stockar kring gruvschakten. Idag är området ett skyddat naurskyddsområde och fornminnesmärke.

Ljudkompositionen Gruvornas eko

Gruvrna besöks kontinuerligt av invånare i närheten, men även besökare längre ifrån kommer för att beundra dem. Under Coronapandemin fick gruvsta folkmusikern Amanda Kauranens verk sin början vid gruvorna och hennes konstverk blir 2024 en permanent del av gruvornas ljudvärld. Verket uppförs av Amanda Kauranne och Sabrina ja Saarten tyttäret.

• Lyssna här på ljudkonstverket Gruvornas eko (öppnas 15.9.2024)

Verket drar nytta av gruvornas naturliga eko och fångar samtidigt in 2020-talets ljudvärd i Vanda, flygplanens, tågens och bilarnas oljud ackompagnerar på ett okomplicerat sätt naturens egna ljud i Gruvstas skogsrika stadslandskap.

Verket har inspirerats av gruvornas historia. I stenarna kring gruvorna finns märken av forntida slag. Från dessa har Kauranen skapat första delens rytm och energi. Andra delens dansinslag hänvisar till musik som spelades då gruvorna var i bruk och till den tidens modedanser. Boskap fanns det länge i Gruvsta, ortsborna berättar hur de ännu på 1960-talet hämtat råmjölk från Grufva gård. Lockropen till korna får idag gruvorna att ljuda högt!

Vanda stad och Helsingestiftelsen har understött förverkligandet av ljudkompositionen.

Bli medlem i Gruvsta sällskapet

Kaivoksela-seura är en invånarförening i Vanda, som jobbar för olika värden i Gruvsta.

Du kan bli medlem i föreningen genom att fylla i blanketten nedan och betala in medlemsavgiften (10 e), kontot är FI8115053000000366. Referensnumret är 9522.

Du kan även bli understödsmedlem och då är medlemsavgiften frivillig (dock minst 50 e).

Formulär för medlemskap